Daddy
Men det första som sedan händer när jag kommit innanför dörren här hemma, är att jag och Daddy börjar skrika på varandra. Så himla trevligt. Verkligen. Det första som händer...
Gick upp och åt frukost vid halv åtta i morse och då fortsatte det. Daddy kan aldrig ha fel.
Gud, jag känner mig så jävla misslyckad och värdelös. Tack pappa. Tack så jättemycket.
Det måste vara mig det är fel på. Det är jag som är elak och orättvis.
Är livrädd för familjesamtalet med Daddy nästa vecka. Herregud säger jag bara...
Idag ska jag förövrigt träffa R och min bästa killkompis, och sedan ska jag åka upp till farmor och sova där i natt.
Det blir nog mysigt.
Ska försöka sova bort några timmar nu, hålla mig undan och spela Ratchet and Clank tills mina vänner kommer.
Bra plan.
Lovar att svara på kommentarer snart, men just nu orkar jag inte.
Förlåt mig bloggisar.
sv:
Åh, vad bra att det var okej ( haha..) jag önskar verkligen er lycka till. ni är så fina allihopa! om du har facebook så adda mig om du vill. hade varit kul att se hur det går för dig och hur du mår. jag finns att prata med om du vill, så du vet det. och tjockiskänslorna kommer finnas stundvis, men du ska se att du kommer komma till den punkten då du känner att din kropp faktiskt är okej, och tillochmed snygg! även om det kan kännas omöjligt. jag själv hade svårt att erkänna ett tag att jag faktiskt var nöjd, sjukdomen ville ju att jag skulle känna tvärtom. jag ska studera bild/konst på skolan samt läsa upp lite av gymnasiet jag missat. rekkomenderar verkligen folkhögskola om man måste läsa upp, hellre det än komvux ( rena mardrömmen!!) det känns så himla bra nu, och maten går jättebra. så jag är taggad! har lite ångest ibland, men inte alls ofta. och när den kommer så håller den i sig i typ 10 min eller så. jag brukar tänka att den går över- för det gör den ju alltid. och sen brukar jag tänka såhär: varför har jag ångest? har jag ens någon anledning att känna det? vad är jag rädd för? då brukar det släppa, oftast. det har hjälpt mig, att reflektera över sin ångest. okej, nu babblar jag på en massa..ehe. men somsagt, LYCKA TILL OCH KÖR! använd ilska emot sjukdomen- åt helvete med den. kram fina du! och kärlek!
