Åh herreguuud, jag tror jag smäller aaav! Helt seriöst! Vad håller jag på med egentligen? Sinnessjukt. Panik! Och jag blir så äckligt irriterad över den där dumma känslan i min mage som säger åt mig att jag inte alls behöver ha panik över det som hände utan att jag istället borde vara glad för att jag vågade släppa kontrollen! Vilket jag också är - till min egen förfäran. Guuud.
Alltså jag älskar ju verkligen att dansa. Det är det absolut bästa jag vet! Och när jag dansar så blir jag så inne i musiken och i mina egna rörelser att jag glömmer precis allting annat och alla andra människor runt omkring mig.
Flera killar har sagt till mig att jag dansar bra, och jag vet ju att människor tittar, men när jag dansar så bryr jag mig inte, vilket är olikt mig. När jag dansar så är jag säker i mig själv. När jag dansar så är jag stark.
Du är grym! Man kan inte sluta se på dig. Åh tack söta du! Jag som avskyr uppmärksamhet och komplimanger. Hehe.
Det brinner i mig, och jag vill bara skrika rakt ut av glädje! Försöker förminna mig om att andas ordentligt, men det är svårt. Så står han där och ser på mig med stora ögon. Jag fortsätter och han kommer närmare. Sen händer det som jag vet att det är fel, men det känns så rätt. Sablar också. Du är en sån idiot Mary-Kate och nu är det försent att göra någonting åt!
Han kysste mig. En helt främmande pojke kysste mig och jag kysste honom tillbaka. Länge. Det här är inte klokt! Jag vet att människor gör sånt här, men inte jag! Jag gör aldrig sånt här.
Nu ska jag gå och skämmas lite till innan kvällsfikat och sen blir det Idol med de andra tjejerna.
Ciao! Och snälla, säg något som får mig att må bättre! Tack för att ni finns gullungar.
