Love
Sitter på Mamis jobb just nu väntar på Daddy som kommer om en liten stund. Har snott hennes dator. Hähä! Och det fullkomligt vräker ner där ute vilket är högst uppmuntrande... Har fått hemska höstkänslor!
Hoppas förresten att de fått tag på en ny kock tills idag, för jag är inte det minsta sugen på mat från sjukhusköket. Inte för att jag är kräsen eller så... Hehe! Nej men allvarligt talat, det är jag faktiskt inte! Men om man absolut måste äta så kan man väl iaf få äta något gott?!
Usch vad jag är på dåligt humör...
Blev förövrigt panikslagen efter att ha kommit på att jag måste leva utan mitt ps2 och Ratchet and Clank fram tills nästa helg, minst! Katastrof. Jag kommer att få abstinens! Gaaah...
Nej, nu måste jag sluta innan Mami upptäcker att jag bloggar. Fick nyss en hjärtattack när hon kom in i rummet och skulle titta till mig!
Love
Hur länge blir du på avdelningen? Är det alla veckorna i sträck?
Du anar inte hur gärna jag vill bort från det här. Ja, det är tryggt, ja, det är enkelt, ja, det gör att man känner sig bra. Men man missar livet. Vi har inte levt de senaste åren. Vi har sprungit i samma rum som döden i alla dessa år. Det är först nu som jag börjat se vad jag kunnat få vara med om. Tänk alla fester vi missat, tänk alla vänner vi svikit, alla dagar i skolan som kunde varit roliga, tänk all underbar som vi tackat nej till, och för min del är det annat också - 18-årsdagen "firade" vi på barnpsyk, jag åkte aldrig flak på studenten, jag var inlagd när de i min klass tog studenten, ett nyår missade jag.
kramar
